iminverklighet

Upp och hoppa var det jag. Ebba stod och studsa i köket imorse klockan 6. Då var sannerligen inte jag vaken. Dock 45 minuter senare befann jag mig i fosterställning i Ebbas säng tillsammans med henne. Slockna som ett barn gjorde jag och tydligen Ebba med. När Ella sen kanske 50 minuter senare vakna och sjöng opera med sig själv var det bara att tacka gudarna för att mina barn sover i skift och stiga upp. Jag har under en alltför lång tid blivit otroligt bortskämd med sovmornar så detta är ett tjatigt samtalsämne men också en hårdare verklighet för mig.

När alla i hushållet höll lådan ute i köket fick vi fin besök. Sandra kom och hälsa på familjen kaos och det var inte en dag försent! Inser att man saknar denna kvinna när man inte träffas så ofta. En riktig glädjespridare är hon och en helt fantastisk vän!
Som det brukar göra så gick snacket i ett. Nonstop och med det sprang också tiden iväg. Snart var det Sandra tomt och vi började härja på igen. Sa jag familjen kaos? Idag har det tagit priset.. Vid lunch hade jag lyckats byta fem bajsblöjor, letat nappar, plockat undan, kört igång torktumlaren, blivit biten av våran ena underbara kanin(?), torkat barntårar, ammat flertal gånger och slutligen stoppat de båda i säng. Ella somnade direkt medan Ebba donar som hon alltid gör. När hon tillslut räknat sig trött på får somnade hon och då vaknar istället Ella och vill absolut inte somna om. Hallå? Pratar vi 10-15 minuter sömn? Förhoppningarna om att samsova har jag lagt på hyllan, det funkar inte med tre lika starka viljor. Så ynka minuter är väl guld egentligen.

Om en stund är planen den att möta upp brorsan för att göra sällskap upp till mamma. Hoppas på att hon bjuder på lunch idag, skulle sitta fint med hennes mat i magen. Någon mer än jag som önskar att mammas mat gick och få även när man inte bor hemma?
Haha! Nu är det full fart här hemma igen så lika bra att sätta raket i arslet på mig själv också :)