Att våga tycka och tänka.
Ibland undrar jag om jag gör rätt när jag yttrar mina tankar och åsikter?
Många gånger kan mina burdusa känslor ta över och det hela kan låta så fel när jag kanske menar väl..
Jag har delade åsikter med alla i min familj och absolut mina vänner, ingen tycker alltid samma och så är det. Inget att skämmas över. Det jag dock vet är att jag kanske ibland tar i mer än vad jag behöver, med andra ord säger rätt ut hur jag känner istället för att kanske formulera saker och ting på lite finare sätt. Mina hårda ord kanske sårar vad vet jag och oftast känner jag mig dum när jag har varit 110% ärlig. Jag tänker alltså nästan varenda gång jag tyckt annorlunda att jag kanske rent ut sagt borde ha hållit käften, inte yttrat mig på det sättet och kanske till och med sluppit diskussionen och gått emot mig själv.
Som jag hoppas alla mina nära&kära vet är att jag aldrig någonsin menar något illa när jag tycker och tänker. Jag vill a l l t i d mina närmaste det bästa och det hoppas jag de i min omkrets vet om.
Anledningen att jag tar upp det är för att jag idag har lite mer dåligt samvete än vanligt. Mina grodor flög ur munnen på mig tidigare och det jag ville få sagt lät värre än vad det hade behövts. Hur som helst fick jag efter att ha tjatat flera gånger om samma sak nog och det märktes nog. Tio djupa andetag, tio djupa andetag.. Såhär i efterhand skäms jag över situationen och önskar att den framkommit annorlunda.
Jag kam inget annat göra än att be om ursäkt samtidigt som jag vet min egen rätt i hela grejen.
Förstå mig, förstå rätt. En tanke kan formuleras helt fel i ord. Oavsett kläder, känslor, handlingar etc. Alla tycker, alla tänker inte alltid exakt likadant. Kom ihåg det!