iminverklighet

Fredag, fredag, älskade och super trevliga fredag! Så kände jag när jag kom hem igår kväll, så kände jag inte när Tommy kom hem från jobbet och all min ork hade helt runnit ur mig.

Igår på eftermiddagen trodde jag att jag skulle somna stående. All min ork rann ur mig och jag satte mig i soffan och där satt jag. Huvudet lätt på sne och med en dotter sovandes i famnen. Ebba härjade runt i sitt rum som jag hade bett henne om och för första gången på länge gjorde hon som hon blev tillsagd. Denna tvärtom lek har gjort mig fullkomligt slut i kropp och huvud. Det är nej efter nej efter nej och Ebba skrattar bara åt mig. Sen har jag en stycken Ella som får mer och mer lust för varje dag att upptäcka världen så hon hatar att sitta still och hatar att vara ensam. Medan Ebba alltså vill göra någon form av revolt mot sin mamma vill Ella tillsammans med sin mamma vara ute och gå, helst jaga storasyster eftersom det är suuuper kul! Att sitta still händer sällan, att hinna med att andas händer inte för ofta och att allt klaffar, ja det händer inte alls. Att vara ensam om detta på dagarna är rätt kämpigt, man blir väldigt lätt trött och man glömmer bort allt som egentligen är viktigt. Så ja, igår när Tommy kom hem från jobbet ville jag bara ge honom barnen, sätta mig i bilen och åka någonstans där jag kunde få sätta mig och bara få sitta still. Jag ville ha lugn och ro och jag ville bara få vara för mig själv. Men Tommy hade andra planer och blev rent ut sagt ledsen på mig när jag frågade om han skoja. Med tårar rinnandes ner för mina kinder av trötthet insåg jag att allt detta var för min skull, det skulle vara min avkoppling på ett positivt och uppskattat sätt. Jag torkade mina kinder, startade plattången och drog igång garderobs letandet. Tänk vad lite spackel kan göra för ansiktet! Mamma kom hem och passade barnen och jag och Tommy tog varann i hand och gick ner till stan. Väl inte på Stadtshotellet möttes vi av vårt bordssällskap dagen till ära- Richard och EmeliemedBebis. Alla mina dystra och trötta miner var som bortblåsta och jag kände helt plöstligt en lättnad att få ladda batterier tillsammans med riktiga energibomber. Afterwork, buffé med kall öl, satt som smäck denna fredag. Med EM spelet precis bredvid vårat bord på en bioduk, volym som nästan spräckte våra trumhinnor satt jag ändå rätt bra måste jag säga. Jag njöt enda ut i fingerspetsarna och slog mig själv på tårna som hade tänkt att stanna hemma under täcket och tycka frukansvärt synd om mig själv. 
Denna hemligt bestämda kväll gjorde verkligen susen. Jag var så glad när jag kom hem här igår att jag nog hade kunnat börja gråta bara för det. Jag känner sådan stor tacksamhet just till Tommy som planerat och fixat så att det skulle bli en perfekt överraskning. Jag är så tacksam för att han vid alla tillfällen prickar rätt så det riktigt smälter i hjärtat på mig. Sen är jag så tacksam för att Richard och Emelie ville vara med och hemlighetshålla detta. Att dom överhuvudtaget ville spendera en redan planerad fredag tillsammans med oss och tillsammans med andra, (idag troligtvis besvikna!) fotbollsnördar. Så verkligen super tack till er allihopa för att ni gjorde min kväll till den bästa på länge och för att jag fick släppa alla måsten, alla orostankar och för att jag bara fick vara mig själv för en kväll. Tack älskling- trots våra kära år tillsammans kan du fortfarande få mig på fall v

Ja, det var den berömda fredagen som jag kommer leva på ett tag framöver. Jag kan nog fortfarande inte fatta hur bra min dåliga dag blev. Som grädde på moset tog jag och barnen med oss farmor till Skövde idag för lite shopping men vad som inhandlades tar vi en annan dag. Nu ska jag krypa upp i soffan med min älskade sambo och våran minsta lilla fis. Gud vad jag älskar er!